Växthuseffekten

 

 

Naturlig och förstärkt växthuseffekt

 

Växthuseffekten är en uppvärmning av jordens yta som åstadkoms av atmosfären. Man kan tänka sig att atmosfären är som ett täcke eller en filt som ligger över jorden och håller kvar värme. Om jordklotet inte skulle ha en atmosfär så skulle jorden varit mycket kallare. Växthuseffekten är egentligen en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av jordklotets värmeutstrålning från att lämna atmosfären och då värms vår biosfär (jordklotets livsmiljö). Från 1800-talet och industrialiseringens start började vi släppa ut väldigt mycket koldioxid eftersom vi förbrände massor av fossila bränslen. Detta påverkar atmosfären genom en ökad mängd koldioxid, vilket ger en ökad uppvärmning.

 

Växthusgaser (koldioxid och vattenånga) är en förutsättning för att det ska finnas liv på jorden.  Utan dessa gaser så skulle medeltemperaturen ligga vid -18 grader istället för +15 grader och allt vattnet skulle bli till is. Det som förstärker växthuseffekten är att vi människor förbränner mycket fossila bränslen och släpper ut  mycket koldioxid som annars skulle ligga bunden i berggrunden. Det blir alltså en onaturlig ökning av halten koldioxid i atmosfären. Den koldioxiden kan inte komma fri på naturlig väg, utan bara genom att vi förbränner materialet (stenkol, olja, naturgas). Detta gör så att ”täcket/filten" runt jorden blir tätare och håller kvar mer värme. Detta blir absolut inte bättre av att vi skövlar ned skog så att färre träd kan binda all den extra koldioxid vi släpper ut. Träd kan binda mycket koldioxid i deras stora volym och de lever länge. Bäst ”koldioxidbehållare” är de träd som är gröna året om (i tropikerna t.ex. regnskogar). Ständigt gröna träd tappar inte stor mängd blad på vintern och ger därmed inte ifrån sig koldioxid, utan binder koldioxid hela året. 

 

Med förbränningen av fossila bränslen och skövling av skog orsakar människan klimatförändringar.

 

 

 

Konsekvenser av förstärkt växthuseffekt

 

Extremt väder och naturkatastrofer

 

Länder som ligger vid eller nära ekvatorn (särskilt Nordafrika och östra Medelhavsområdet skriver kriab.se) får en ökad temperatur som kan orsaka värre torka och stor missväxt. Då kan det bli svårt att odla grödor så man kan försörja sig. Det blir särskilt svårt för de tätbefolkade länderna som har har stor "matåtgång". Hetta och torka kan förstöra skördar eller göra så att inget ens gror, vilket skulle kunna leda till svältkatastrofer för dessa länder. För länder som är mer empatiska så tänker jag mig att detta påverkar ekonomin eftersom länderna kan vilja ge mer bistånd för att hjälpa till. Vissa forskare tror att USA kommer få torrare väder och där produceras mycket mat som exporteras t.ex. vete och majs. Matbrist med global effekt kan lätt uppkomma om de stora odlingsområden i USA får dåliga skördar. 

 

Värmeböljor - även utan extrem torka - kan få jobbiga konsekvenser för människor, djur och växter. Hettan kan vara jobbig för individer med dålig hälsa eller kanske också små barn. I de delar av världen där det finns möjlighet att lindra besvären av värmen (t.ex. genom air-condition, kyl och frys och vattenanvändning) blir det större press på resurser som el och vatten. Det borde påverka ekonomin negativt i det stora hela, men kan också vara positivt för de personer eller företag som har och säljer resurserna. 

 

 

Regniga länder och länder där orkaner ofta bildas kommer att få mer regn och fler och starkare orkaner. Detta beror på  att en ökad temperatur leder till ökad avdunstning av vattenånga från haven. Det leder i sin tur till en förstärkt växthuseffekt eftersom vattenånga är en växthusgas. Det leder också till en ökad nederbörd. En varmare atmosfär har en ökad rörlighet som orsakar fler och starkare orkaner. Ökad mängd regn och extrema oväder leder till att jordbruk blir översvämmade och bebyggelse och infrastruktur förstörs. Dricksvatten kan bli förorenat vid översvämningar och spridning av sjukdomar kan öka.

 

 

Smältande glaciärer och havsnivåer som stiger

 

Den stigande medeltemperaturen leder till att smältningen av världens glaciärer och inlandsisar ökar, vilket leder till stigande havsnivåer. Dessutom så har ett varmare hav en större volym (när något värms upp så expanderar volymen). När isarna - som är vita och reflekterar mycket värme - smälter så kommer det fram mörkare land och hav. Mörkare ytor drar åt sig och behåller mer värme kanske kommer temperaturen att stiga ännu mer. FNs klimatpanel har räknat ut att världens hav kan stiga med 5 decimeter eller till och med en meter de kommande hundra åren. Länder som ligger nära havsytan kan riskera att bli översvämmade t.ex. Bangladesh. Detta är en fara för människors liv, deras bostäder och för odling i områdena och även livsmiljöer för djur och växter. Många grödor som odlas i kustnära områden exporteras så det är inte bara mattillgångarna i de översvämmade områdena som påverkas, utan hela världen. Många djurarter kan mista sina livsmiljöer t.ex. isbjörnar och sälar på Arktis liksom arter som lever i deltan, mangroveområden och olika öar. 

 

En sak som man kanske inte tänker på så ofta när det gäller stigande havsnivåer är vattenresurserna. Oftast tänker man bara på att landytor försvinner, men om saltvatten tränger in i söt och ytvattentillgångar så förstörs de och blir inte drickbara. Det finns en risk att jordens dricksvattenresurser minskar om havsytan stiger.

 

 

Klimatzoner förflyttas och påverkar arters utbredning

 

Klimatzoner förflyttas ovanligt fort historiskt sett. Om arter inte hinner anpassa sig eller förflytta sig så dör de ut. I ett bestämt geografiskt område så kan ekosystemen komma att se väldigt annorlunda ut i ganska nära framtid. Vissa arter har kanske inte någon påverkan på människans överlevnad, men etiskt sett så kan det kännas fel att de försvinner bara för att vi inte orkar eller engagerar oss i att hitta ett hållbart sätt att producera energi. Andra arter har stor påverkarn på människans överlevnad, t.ex. olika fiskarter. Det är inte bara enskilda arter utan ibland hela ekosystem som mår dåligt när klimatzonerna ändras. Korallreven är väldigt temperaturkänsliga och  de är yngelkammare för otroligt  många arter och väldigt viktiga för människors överlevnad. Förutom att ha betydelse för människan i forma v matkällor så är arter eller livsmiljöer som t.ex. korallreven viktiga för turismen och därmed ekonomin och försörjningen för människor.

 

Vid varmare vintrar och mildare klimat så överlever sjukdomsspridande djur och bakterier/encelliga organismer bättre och vissa sjukdomar sprids lättare,t.ex. malaria.

 

 

Ökade kostnader

 

Naturkatastrofer kostar mer och mer pengar säger flera experter. Det finns ett försäkringsbolag som FN anlitar för att sammanställa rapporter om naturkatastrofkostnader. De säger att kostnaderna har ökat från 5 till 60 miljarder amerikanska dollar de senaste fyrtio åren. Även inom Europa visar undersökningar att kostnaderna för stormar, översvämningar och extremt väder ökar jättemycket. Det är ju inte bara att det kostar att bygga upp och återställa efter naturkatastrofer, det  blir också en ekonomisk förlust och mindre intäkter när ett område drabbas. Nuförtiden bygger vi mer i utsatta områden och många människor flyttar till städer så befolkningen är lite ihopklumpad. När ett sådant område drabbas så påverkar så väldigt många människor. 

 

 

Lösningar

 

 

Nationellt och internationellt

 

Först och främst så måste alla världens länder vara överens om hur man ska lösa problemet och hur mycket växthusgaser vi får släppa ut. Åtminstone borde de länder som har de största utsläppen av växthusgaser engagera sig. Det är jättesvårt med förhandlingar och att komma överens eftersom vissa länder (t.ex. Kina) som håller på att utvecklas ekonomiskt och tekniskt nu tycker att det är orättvist att de inte kan få släppa ut på samma sätt som västvärlden och Europa gjorde under sin industrialisering och snabba utveckling. Jag tycker att det är bra med idén kring utsläppsrättigheter och att företag kan köpa rättigheter och ekonomiskt bidra till t.ex. forskning kring alternativ.

 

Staterna ska också informera alla så alla är vetande om problemet tycker jag. Då blir det kanske lättare att få till en gemensam åsikt om att det är viktigt att göra den del man kan själv, t.ex. cykla mer istället för att åka bil till jobbet/skolan. 

 

Vi skulle kunna öka användningen av förnyelsebar energi till exempel att köra bilar på biobränslen. Det borde vara en vinst att satsa pengar på forskning kring alternativa bränslen och energikällor. Man borde gå ihop globalt för att göra det tycker jag. Vissa länder har bättre laboratorier och forkningsresurser. En fara tror jag kan vara att om någon forskare kommer på en bra lösning som ersätter t.ex. bensindrivna bilar så kan de bolag som säljer bensin eller motorer kanske köpa upp idén och ”tysta den”. 

 

Om vi minskar skogsskövlingen så kommer upptagningen av koldioxid öka igen för att träd absorberar koldioxiden och bygger in den i sin biomassa. En viktig sak att göra om nu skog måste avverkas är att återplantera. Det vore särskilt bra att göra nyplanteringar av träd i t.ex. vissa delar av Afrika där alla träd är avverkade för att kunna laga mat och så. De områden som verkligen inte borde avverkas är regnskogen eftersom de trädindividerna är gigantiska och långlivade och ständigt gröna. Behövs virke eller trä så är det bättre att avverka skog i tempererade områden tror jag. Detta är förstås jättesvårt eftersom varje land eller till och med varje markägare vill bestämma själva om sina resurser och de kanske inte vill eller orkar tänka på miljön ur ett globalt perspektiv. Deras egen situation är viktigare för dem.

 

Jag tycker att den viktigaste punkten att satsa på är att hitta alternativa energikällor. De fossila bränslena kommer ändå att ta slut ganska snart. Då måste det finnas alternativ om vi ska kunna leva på det sätt vi gör nu. 

 

 

Individuellt

 

Vi kan också åka mindre bil och istället kan man samåka till skolan eller till jobbet. Kanske cykla om klimatet tillåter. Staten kan också lägga mer pengar på kollektivtrafiken. 

 

Varje familj kan se över sin energiförbrukning eller hur man väljer sin el. Det finns ju miljömärkt el att köpa. 

 

När man handlar mat så kan man välja att köpa mer närproducerad mat t.ex. närodlade grönsaker, mjölk från gårdar i regionen, svenska äpplen istället för de som transporterats hit från andra delar av Europa. 

 

Man kan stödja naturorganisationer som vill driva trädplanteringsprojekt.

 

Till dess det finns andra och förnyelsebara och hållbara energikällor så kanske människor behöver förbereda sig på att inte ha samma livsstil som nu. Det behöver ju inte innebära att vi blir mer olyckliga eller får sämre liv. Man kan kanske vänja sig vid att inte alltid kunna välja mat från världens alla hörn, att hitta semestermål på närmare avstånd, allt inte ha samma ”slit-och-släng-livsstil”. Jag tror att de nya generationerna som kommer kanske har ett friare sätt att tänka och är bättre på att hitta lösningar än de som är stelt invanda på sitt tankesätt och levnadsstandard. Det känns tungt att tänka på at man själv har ansvar för världens framtid. Särskilt eftersom media alltid lägger fram den dystra och negativa sidan. Det är sällan nyheter innehåller sådant som berättar om framsteg och positiva förändringar som inger lite hopp. Kanske får man själv leta positiva nyheter och känna att det man själv kan bidra med räcker på vägen. Annars vore det fint om mediavärlden kunde visa skriva och visa glada nyheter kring lösningar på problemet.

 

//Linn